måndag 3 augusti 2015

En livsstil som blev pausad p.g.a utmattningssyndrom (Vikt & Hälsa)

Vi är alla olika byggda, och många får kämpa hårdare med sin övervikt eller undervikt.

Anledningen till att jag skriver detta inlägg är för att peppa mig, och kanske någon annan? 

Jag tillhör då den kategorin som har haft problem sedan 10-års åldern med att lätt bli för överviktig, detta har varit fruktansvärt jobbigt även om jag alltid har accepterat mig för den kropp jag har. Jag har aldrig gått ner i vikt för att jag gått på någon speciell diet, utan det har alltid varit för att jag har ändrat mina kostvanor, antal mål om dagen och regelbunden träning. Jag har tidigare i mitt liv gjort tre stora insatser för att gå ner 15-20 kg i vikt,  och jag har klarat alla och varit så stolt!! Har jag velat gå upp dessa kilo igen? NEJ absolut inte, men när man väntar barn och blir mamma så lägger man lätt på sig lite extra vikt, eller om man råkar ut för någon större påfrestning i livet så tappar man snabbt fokus och då kan man snabbt räkna ut att de där extra kilona hittar tillbaka, och sen är det bara till att börja om igen *suck* 

Tips:
Vad jag tycker är viktigt är att man tänker efter innan man lägger upp för tuffa mål att nå, samt att målen är under en längre tid med både delmål och sedan ett slutmål. Motivation är viktig och den måste framförallt komma inifrån dig själv för att du skall lyckas, och när man nått ett mål så sitter en belöning fint för ytterligare motivation som kanske nya träningskläder eller en spa-behandling etc. Var snäll mot dig själv och ställ inte högre krav än du klarar av, ibland är det inte läge i livet för att fokusera på vikten så acceptera då det och ta tag i det sen när det passar bättre. Jag tänker alltid långsiktigt när jag vill gå ner i vikt då snabba viktnedgångar oftast medför en viktökning när man bryter en diet, för mig handlar det om att ändra livsstil och hoppas att livet inte blir för tufft för att man ska klara att fokusera på sin kost och sin egen hälsa.

Viktnedgång:
För drygt två år sedan nämnde min läkare att jag kanske borde göra gastric by pass operation, då jag har så stora problem att behålla min vikt trots mycket träning. Jag sa att jag helst inte vill göra en sådan operation utan att jag skulle försöka en sista gång själv. Någon månad senare fick jag allvarliga gallstensproblem trots att jag opererat bort gallblåsan, detta gjorde att jag la om kosten och under ca. 9 månader gick jag ner 18 kg. Jag startade även en utmaning  med min man om att vi varje dag skulle ha 30 min träning i 3 månader, detta gick så bra så vi la om livsstilen och fortsatte med det. 

När livet faller i bitar och barnen mår dåligt:
Ett år senare, förra hösten så råkade alla mina tre barn ut för olika komplikationer i livet, där en var så allvarlig att den till och med blev livshotande. När man befinner sig i en sådan situation så gör man allt för att sina barn ska må bra igen, och även om jag i det längsta försökte finna stunder för mig att hämta kraft och energi med träning så gick det till slut inte för jag behövdes hemma hos mina barn. När väl barnen hade fått all hjälp de så väl behövde och började må bättre, så kom då mitt bakslag. Jag blev i början på 2015 sjukskriven för akut stress och senare utmattningssyndrom, när man har detta så slåss både hjärnan och kroppen ut. Jag försökte komma tillbaka till både jobbet och min träning, men ju mer jag försökte desto sjukare blev jag. (Läs mer i min blogg "Utmattningssyndrom -så mår jag" som jag skrev 25.04.2015)

Viktuppgång:
Det finns ju många anledningar till att vikten kan skena iväg, och jag prickar nog in de flesta denna gången. Deprimerad, helt orkeslös, sömnbrist och helt i obalans med själen och kroppen så går det bara inte att försöka fokusera på vikten, och om jag försökte så mådde jag ännu sämre då kroppen behövde all energi den kunde få. Jag fick börja att fokusera på min inre hälsa genom mycket  yoga och promenader, och bara acceptera att detta med vikten får jag lösa när jag är i balans och känner mig starkare.

Nya tag:
För en vecka sedan bestämde jag mig för att ta tag i min vikt igen, jag har satt upp nya viktmål för att ännu en gång slippa göra en gastric-by-pass operation. Mår jag bättre? Ja så länge jag inte är utsatt för någon stress eller krav på mig så känner jag mig mer i balans, men detta rubbas tyvärr väldigt snabbt så fort hjärnan känner av det minsta stress eller att kraven växer. Sen behöver jag fortfarande mycket vila, men nu finns även energi som räcker för ett träningspass. Just nu är jag barnfri i två veckor så därav var det ett bra tillfälle att starta upp detta projektet då det är väldigt viktigt för mig, jag går inte på någon diet och det handlar absolut inte om någon "Beach2016" utan bara om MIG och min hälsa då jag är på tok för överviktig. Första veckan är avklarad och jag har kommit in mina nya mat- och träningsrutiner väldigt bra, och vågen visar redan en minskning vilket visar att min kropp är mottaglig för att fokusera på detta nu *YES* Bara hoppas den fortsätter vara det och att det inte kommer fler bakslag som gör att mitt fokus måste byta riktning.
Mina stora mål inför hösten:
- Att få till en fungerande skola för min ena son som har diagnoserna Autism & ADHD
- Att börja arbetsträna den 1.a september på 25%, och att min hjärna & kropp är redo för det
- Att gå ner i vikt då detta blogginlägg i första hand handlar om detta.

Mycket hänger ihop och viktigast för mig är att mina barn mår bra, att jag är i balans och lyckas komma tillbaka till jobbet. Om detta inte funkar så kommer jag få ta upp mina viktmål när det andra är på plats. Det gäller att inte ställa för stora krav på oss själva, för vi är bara mänskliga.

Peace, Love & Understanding
Cissi


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar