Utmattningssyndrom - status och lärdommar (del 3)

"Jag tycker du är en kämpe"
Precis dessa orden sa min tonåring till mig idag när jag kände mig riktigt svag och ynklig, och de värmde så otroligt gott. Trots att det jag har inte är några av de allvarligaste sjukdomarna så är det otroligt jobbigt att inte få må bra under en längre tid, och hela tiden drabbas av något nytt. Jag vet att jag absolut inte är själv över att behöva kämpa med flera sjukdomar samtidigt, men vi kan väl bara konstatera att det är jobbigt oavsett. När jag har det som värst så tänker jag alltid på alla de som har det värre, de som har värre sjukdomar eller livsöden. Jag känner en sådan enorm tacksamhet till hela min fantastiska familj och mina närmaste vänner som alltid finns där och stöttar mig när jag såväl behöver det, och att jag har ett varmt hem att tillfriskna i och inte att jag inte är på flykt eller hemlös.

Infektioner nya som gamla
Just nu ligger jag i sängen och är helt utslagen efter att ha fått tre olika infektioner på rad som bara har avlöst varandra sedan fyra veckor tillbaka, den senaste är en en ögonsjukdom som heter  Episklerit. I höstas blev jag röd i ögat och när det inte försvann efter någon vecka så vände jag mig till en ögonklinik där de ställde denna diagnosen, och behandling påbörjades med först salva och sedan ögondroppar när jag inte blev symptomfri till nästa återbesök. Jag gick nästan tre månader innan inflammationen gick tillbaka och ögat hade läkt, men som tur är så ska den inte vara skadlig, den gör heller inte ont (iaf inte på mig) och det smittas inte, jag blir röd i ögat. Jag fick veta att denna sjukdom kan uppstå i samband med ökad stress (som t.ex att jag skulle gå upp i arbetstid) och även att den kan komma tillbaka. Eftersom jag utmattningssyndrom så tänkte jag att jag nog var lite mera i riskzonen än andra, men jag hade väl inte trott att jag skulle få tillbaka den så fort, men nu bara två månader senare så är den tillbaka igen och denna gången satte de in en intensiv behandling så nu tar jag ögondroppar 8 gånger om dagen och ska trappa ner sakta under fyra veckor. Eftersom min infektion innan denna var ganska smärtsam och fortfarande inte är helt läkt så är det tur att jag har varit "ledig" så mycket runt jul och nyår, för det är alldeles för krångligt att vara sjuk på heltid när man är sjukskriven på deltid. Utöver  infektioner så har jag även magkatarr som är jobbigt i sig när man blir så illamående, men försöker hålla den i schack med tabletter.

Så hur går det med min återhämtning?
Det går väldigt sakta, men det går i rätt riktning. Jag arbetar nu 50% och det är härligt att kunna klara av att fokusera på sina arbetsuppgifter under dessa fyra timmar, och att det går är tack vare min arbetsgivare som ger mig både tid och möjlighet till det utan att lägga för mycket krav på  mig. Men förutom arbetsuppgifter så är det en stor social anpassning att vara på en arbetsplats, och detta tar väldigt mycket energi av mig eftersom jag inte riktigt känner mig bekväm i den. Sen har vi ju familjelivet som ställer krav på min uppmärksamhet och att man ska delta i vissa saker, så att få energin att räcka en hel dag är inte helt lätt. Det är skönt att få stunder helt för sig själv att bara stanna upp och njuta av tystnaden eller naturen, och det är skönt att bara få en varm kram eller en hälsning från någon som tänker på en. Sedan kommer alla dessa infektioner som man samtidigt ska hantera och som i sig gör att man blir trött, då kan det ibland kännas väldigt hopplöst. Men jag har en stark drivkraft djupt inne i mig som får mig att tänka utanför min situation då, och på att det kunde vara värre och på det viset så fortsätter jag kämpa och göra det som jag mår bra av med stöd av alla som älskar mig och bryr sig om mig.

En rofylld plats i Tyresta Nationalpark

Lärdomar från ett år med utmattningssyndrom

• Tid - Man kan inte skynda på en utbränd hjärna
• Acceptans - Att acceptera vart man befinner sig just nu
• Tillit - Att våga tro på att det kommer bli bättre
• Kommunikation - Försöka få andra att förstå för att underlätta
• Naturen - Hur läkande den kan vara för oss i vår återhämtning
• Vila - Att finna "redskap" för återhämtning och vila
• Fokus - Att hjälpa oss att fokusera på rätt saker i livet
• Erfarenhet - Förståelse och prioriteringar i livet

Ja det ovan är några av de lärdomar som jag har lärt mig från detta året som har gått, och vissa har förändrat mig både nu och för all framtid. Jag har blivit mycket duktigare på att prioritera mig själv och inte bara alla andra, detta är något som jag inte gjort så bra tidigare utan då hade jag nästan alltid något på gång, och lät varken min hjärna eller kropp få sin vila. Idag har vi t.ex "Lugna rummet" här hemma som är helt underbart för att återskapa lite balans i, och jag mediterar regelbundet. Jag har verkligen lärt känna mig själv, och funnit vad som är viktigt för mig och vad jag mår bra av. Min empati och syn på livet har bara förstärkts ytterligare, och jag känner att jag står stadigare än någonsin på jorden. Så även om detta har varit ett av de tuffaste åren i mitt liv så skulle jag inte vilja vara utan den erfarenheten som det har inneburit.

Tro, Hopp och Kärlek
Det är genom dessa tre ord jag hämtar min inre styrka, samt allt fantastiskt stöd jag får av min man. Bilden nedan är från nyårsafton som firades hemma med familjen, kära vännen Carina och hennes son. Den förmedlar budskapet Tro, Hopp och Kärlek inför det nya året 2016, och på den syns inte tröttheten, hopplösheten, infektionerna som jag kämpar med inom mig.

Gott Nytt År!!

Fakta

Att skriva om detta är en bearbetning för mig, samtidigt som jag vill sprida budskapet till både er i min närhet och till de som kanske är drabbade av samma åkommor. Jag är ingen läkare, utan detta är bara hur jag mår och hur min kropp reagerar vid vissa infektioner och utmattningssyndrom.